• Home »
  • Nintendo »
  • Recension: Super Mario Odyssey
    Bli en T-rex och förstör allt i din väg i Nintendo-Style!
Recension: Super Mario Odyssey<br><span style='font-size:13px;'>Bli en T-rex och förstör allt i din väg i Nintendo-Style! </span>

Recension: Super Mario Odyssey
Bli en T-rex och förstör allt i din väg i Nintendo-Style!

mario-odyssey-file-size

Super Mario Odyssey släpptes den 27 Oktober i år och efter en helg har jag nu spelat igenom det nya tillskottet från Nintendo. Jag hade faktiskt inte allt för höga förhoppningar kring spelet, då jag på senare tid känt att Nintendo har legat lite på latsidan när det kommer till att vidareutveckla idén om Mario och hans värld. Så utan några vidare förhoppningar gick jag till den lokala spelbutiken i den stad jag bor i, köpte spelet och gick hem för att till sist sätta i den lilla kassetten i mitt Nintendo Switch. Jag installerade de nya uppdateringarna till spelet för att sedan starta det nya äventyr som Nintendo lanserat.

Sedan dess har jag varit fast.

Mario Odyssey

I Super Mario Odyssey är färgerna och designen på världen något att njuta av.

Det första jag beskådar är kampen mellan Mario och Bowser på ett flygande piratskepp. Som vanligt så kämpar de om Peach som alltid ska vara den hjälplösa prinsessa som hon är. Trots detta så blir jag en aning förvånad över hur färgerna och animationerna i spelet trollbinder mig redan vid start. Att se ett Mario-spel i fin grafik är fortfarande något jag inte är van vid, så det kanske inte kommer som en överraskning att jag då njuter av spelet lite extra. För Super Mario Odyssey handlar om att Mario måste rädda Peach från Bowser. Bowser tänker dock slå på stort den här gången genom att tvinga Peach till en äktenskap. Bowser spöar upp Mario och ser till att vår hjälte faller ner från skeppet för att sedan landa i ett land Mario inte beskådat tidigare. Ett land där hattspöken lever i sin lilla fridfulla by. Vid denna by möter Mario sin nya side-kick Cappy som är arg över att Bowser kidnappat hans syster, som är en Tiara som Peach ska ha på sig under bröllopet med Bowser. Cappy berättar vad som har hänt för Mario och de två blir ett lag. Tillsammans hittar de en hattliknande farkost som kallas Odyssey och beger de iväg för att rädda Peach och Cappys syster.

I början av spelet inser jag att kontrollerna för att styra Mario är samma som spelet Super Mario 64 till konsolen Nintendo 64, vilket glädjer mig. Det kanske är nostalgin som talar men jag finner kontrollerna smidiga och lätta att lära sig likt sin föregångare från 1990-talet. Även nya spelare som aldrig tagit sig tiden att spela Super Mario Odyssey tidigare kommer nog finna kontrollerna lätta att hantera. Kontrollerna är simpla men som spelare kan man lära sig att bemästra dem för att klara spelets senare moment. Sedan har vi Cappys egenskaper som leder till ett större djup i spelet. Med hjälp av Cappy, som har tagit formen av Marios keps, kan vår protagonist ta över olika fiender och andra varelser under resans gång. En av dessa varelser är inget annat mindre än en Tyrannosaurus Rex vilket fick mitt pojkhjärta att bulta extremt. Varje varelse har en specifik egenskap och dessa kan ibland vara avgörande för att man som spelare ska kunna klara av vissa banor samt bossar.

Men nu kommer vi till den delen jag inte tycker om, och det är Power Moons. Dessa månar är, enligt mig, för lätta att finna många gånger och samtidigt finns de överallt. Det låter kanske som en småsak i många personers öron, men jag gillar när viktiga saker som Power Moons är svåra att hitta. Jag vill få en känsla av att jag gjort mig förtjänt av en måne likt en stjärna fick mig att känna i Super Mario 64. Det var en resa som krävde ansträngning många gånger, och jag saknar det ganska mycket i spelet.

När vi ändå talar om svårighetsgraden så är många av bossarna väldigt lätta att besegra, vilket kan bli en besvikelse för många inbitna Mario-älskare. Dock förstår jag att Nintendo inte enbart tänker på en äldre publik utan nog fokuserar mycket kring nya yngre spelare, och då kanske det inte är så bra om spelet är för svårt. En högre svårighetsgrad hade dock varit passande att erbjuda.

DN4TZudV4AAPEU9

Det är en T-rex med Marios keps och mustasch… Behöver jag säga mer? 

När det kommer till de olika världar man besöker i Super Mario Odyssey så är dessa otroligt roliga att springa runt i. Trots att det är lätt att finna månar så märks det att spelutvecklarna haft roligt när det kommer till världarnas design. Redan efter att du varit på ett snabbt besök i Cap Kingdom så anländer du till Cascade Kingdom, som mer eller mindre är den första riktiga banan i spelet. Den ger en ordentlig introduktion till spelet och just här fann jag kärleken till spelets visuella presentation. Som tidigare nämnt har Super Mario Odyssey mycket färger och kreativ design, med många olika saker och intressanta fiender. Men det är inte bara Cascade Kingdom som ser intressant ut, utan även en värld som Metro Kingdom med sin stad New Donk City bidrar med så mycket spännande saker att hitta. Det är här jag tycker spelet har sin styrka. Det var otroligt trevligt att spela igenom världarna och utforska det jag inte sett ännu. Dock hade en ordentlig “overworld” varit önskvärd men det är något jag inte tänker lägga så mycket fokus på.

Musiken i spelet har även sin charm. Man bör inte förvänta sig att Nintendo lägger in mycket nytt i musikväg när det kommer till Super Mario, men musiken gör sitt jobb med att förmedla en glad och varm känsla i kroppen under spelets gång. Detta märks definitivt i New Donk City, där man ska finna musiker till en jazzfestival som urartar i spelets officiella temalåt Jump Up, Super Star. Jag blev faktiskt överraskad över hur mycket jag gillade den – speciellt tack vare storbandet med en otroligt bra kvinnoröst som verkligen får en att ryckas med i den.

När det kommer till spelet story så är det väl inget särskilt med den. Det är Mario och Bowser som slåss om vem som ska få Peach. Mycket inom den kategorin har inte ändrat sig sedan 1980-talet men jag hade inte räknat med annat. Det är faktiskt det som är lite Mario enligt mig. Mario ska slåss med en överdrivet stor reptil som av någon anledning är djupt förälskad i en mänsklig prinsessa. Men Nintendo gör så att vi upplever denna återanvända historia på nya sett och denna gång får vi även välja vilka kläder vi vill att Mario ska ha på sig. Ja, nu kan man även köpta olika nya kläder till Mario. Jag själv var inte i behov av att byta kläder på vår älskade rörmokare men för de som känner att Mario ska gå i pimp-liknande attiraljer så finns det kläder som erbjuder just detta.

DN4ToumUMAIyJGA (1)

New Donk City. Förbered er på äventyr i denna storstad.

Sammanfattningsvis är Super Mario Odyssey ett bra spel. Det är dock inte det bästa spelet i Super Mario-serien, men klart en värdig titel till Switchens spelbibliotek. Grafiken är fin och världarna är kreativt designade, Mario är lätt att styra och jag uppfattade inte några buggar under spelets gång. Den nya mekaniken som Cappy bidrar med gör så att man på ett roligt sätt kan förgöra områden genom att vara en T-rex, tankvagn, Koopa eller en Goomba (fast nej, inte Goomba). Spelet är roligt och passar människor i alla åldrar och om du gillar Super Mario bör du skaffa spelet. Gillar du inte Super Mario dock så rekommenderar jag att du sparar dina pengar till nästa stora titel till Nintendo Switch.

Men nu får jag önska er en fortsatt trevlig dag, för jag har fortfarande månar som jag inte funnit än. Super Mario-T-rex GO!

Sammanfattning:

Super Mario Odyssey är ett färgglatt och roligt spel med många nya knep att ta sig fram på. Ta över fiender och spela som en förhistorisk T-rex eller bara åk runt på en moped i New Donk City. It's Super Mario! What can go wrong?

4
Dela